Blod Svett Och Krita

18 okt. 2010

Periodisering utan krångel?


Jag har vid några tidigare tillfällen mer eller mindre lovat att jag förr eller senare skulle komma med någon sorts metod för träningsplanering för klättrare och det kanske börjar bli dags att hålla vad man har sagt, så här kommer den första av förhoppningsvis flera inlägg i ämnet. Jag kommer så småningom att gå igenom allt fler termer och metoder men jag tänkte börja med relativt enkla tips för den som inte känner för att syssla med alltför detaljerad planering. Mina texter kommer att vara korta och enkla och säkerligen inte heltäckande i de ämnen som berörs så ni som läser detta får mycket gärna ställa frågor eller komma med synpunkter om ni vill få ut mer av bloggen.



Det pratas ofta om att planering skulle vara ett svårt ämne och jag har känslan att många tror att det måste vara något som är väldigt komplicerat och krångligt, men så behöver det inte vara. Sanningen är att det finns många nivåer i konsten att göra träningen invecklad och ju mer kontroll man har på träningen desto lättare är att optimera det man gör men man behöver inte satsa på världsmästerskapet för att ha (stor) nytta av träningsplanering. Den här texten är ämnad för den som inte är intresserad av att planera sin träning i detalj men vill styra innehållet i sitt klättrande för att få effektivare träning.


Skippar man alla detaljer om avancerad periodisering, träningsfysiologi och sportvetenskap kan man sammanfatta träningsplanering med några enkla termer som beskriver den logiska tidslinjen som ett träningsår består av. Vi klättrare brukar prata om säsonger, en säsong kan vara ett bestämt år men ofta refererar vi klättrare till två typer av ”säsonger“ som utomhussäsong och inomhussäsong vilket innebär att vi har två välavgränsade tidsperioder som vi mer eller mindre automatiskt håller oss till när vi tänker på ett träningsår. Bara det är ett tydligt exempel på periodisering som praktiskt taget alla klättrare känner till och använder sig av.


Ett sätt att göra träning effektivare utan att behöva gå djupare i periodisering är att titta på de perioder lite mer avancerade träningsplaner brukar bestå av och stanna där. Det finns olika typer av medellånga perioder man kan använda under en stor träningscykel (ett år). Jag brukar använda fyra grundläggande enheter i träningsplanering som kan även kallas perioder eller faser


Grundträningsfas
Övergångsfas
Specifik- eller prestationsfas (utomhussäsong)

Återhämtningsfas




Mer om dessa faser i kommande inlägg. Vi hörs!

3 kommentarer:

Lokomotivo sa...

Vad man sällan läser om är för den som inte planerar in en prestationsfas utan ser sig själv i en konstant utvecklingsfas.

Vad anser du personligen om en något kortare periodisering där fokus ligger på styrka, nedtrappning och återhämtning? Teknik är så klart genomgående genom samtliga faser. Som det är nu så kör jag två veckor av varje. Återhämtning består mycket av lätt "rehab"-träning, mysklättring och vila.

Inser att allt är relativt och det kan vara svårt för dig att få en uppfattning om fasernas omfång och intensitet. Tanken från min sida är nog att jag ligger i en utvecklingsfas. Vad jag än presterar i år kommer vara några grader lägre än nästa, så länge jag håller mig skadefri och tränar strukturerat och med motivation.


Finns det några fallgropar som man kliver rakt ned i om man kör styrka, anpassning, uppbyggnad (återhämtning) förutöver idiotköra med följd av överträning?

Mvh,
håkan

Carlos Cabrera sa...

Hej Håkan,

Det ät som du säger lite svårt för mig att bilda mig en uppfattning eftersom din beskrivning är rätt kortfattat. Frågorna är dock mycket intressanta och har hög relevans. Dessutom belyser de några områden jag inte har hunnit ta upp så om du inte misstycker tänkte jag ta upp dina frågor i ett inlägg här i bloggen.

Lokomotivo sa...

Det låter mer än trevligt, ett inlägg på bloggen alltså.

Min största oro är nog att den struktuerade träningen jag kör för tillfället verkligen isolerar delar av min kropp, ungefär som campus men för specifika muskelgrupper. Tvingar igång min motorik och använder en större mängd mindre muskelgrupper än tidigare -både till följd av den högre belastningen men också givetvis pga repetitionerna. Dvs jag lär kroppen använda fler muskler.

Jag har känt mig stark och utvecklingen det senaste halvåret har tagit ordentligt med fart. Men som sagt, jag har inte kört en så pass högintensiv periodisering så länge. Tanken på att återhämtningen kanske är för kort gnager ibland på en, potentiellt i onödan iom jag fösöker lyssna på kroppen och undvika skaderelaterade moment.

...oj. Nu blev det mycket skrivit. Tack för ditt bidrag i blogg-sfären dock. Finns inte så många som försöker utveckla deras tankar om träningsmetoder.

Mvh